Svanberget, min barndomsby

Under 1700-talet gjordes de första kolonisationsförsöken i Vilhelmina. Men redan under 1600-talet hade en omfattande
renskötsel utvecklats med stora tamrenhjordar. Samtidigt började staten visa intresse för lappmarken. Man visste
att det i fjällen fanns rika malmtillgångar vilka man eventuellt skulle kunna utvinna om man bara hade tillgång till
villig arbetskraft i området. Man såg även en möjlighet att på sikt få till stånd nya skattehemman genom att locka svenska
bönder att bosätta sig i lappmarkerna. Lockbetet med vilket nybyggarna rekryterades var löften om skattefrihet i 15-30
år, befrielse från soldatutskrivning och gratis tillgång till mark. Dessutom fick man fiska och bedriva jakt. De skyldigheter
man hade var bland annat att odla marken och att bygga hus. Mellan 1750-1890 insynades drygt hundra nybyggen i
Vilhelmina bland annat Svanberget. Jag har här försökt beskriva hur och vilka nybyggare som befolkade
Svanberget. En liten by som troligtvis inte kommer att finnas kvar i framtiden, som innehållit många livsöden under sina drygt 200 år.

Tillsammans med mina åtta syskon har vi kvar barndomshemmet i Svanberget i vår ägo, men har det bara som samlingspunkt på somrarna.
Ove Jonsson